En snabb introduktion till GI

Glykemiskt index (GI) är det nya sättet att beskriva hur blodsockerhalten förändras efter intag av ett livsmedel. Att veta hur blodsockret påverkas är ett led i förståelsen av hur mycket insulin kroppen kommer att svara med. Många använder GI-metodiken för att gå ner i vikt, men detta är bara en av metodens alla positiva effekter.

Ju högre GI-värde, desto mer insulin kommer kroppen att insöndra.

Tanken med GI är densamma som med snabba och långsamma kolhydrater, men genom att sätta ett värde på ett livsmedel och avsätta blodsockerhalten i ett diagram, där en hög profil motsvarar ett ”snabbt” livsmedel och tvärtom, blir det lättare att utvärdera det givna livsmedlet och att få en uppfattning om sin egen kostföring. Dessutom utvärderar GI inte bara kolhydratkvaliteten, utan även livsmedlets totala effekt på blodsockerökningen.

Glykemiskt index mäts genom att testpersoner får äta ett givet livsmedel där kolhydratmängden uppgår till 50 gram, varefter blodsockerförändringen mäts under de två eller tre efterföljande timmarna. Vitt bröd används som referens och dess värde sätts till 100. Andra livsmedel jämförs alltså med vitt bröd när de värderas.

En strävan efter att äta en kost med lågt till måttligt GI är bra om man har som mål att minska sin fettvikt. En sådan kost ger ett nyttigt insulinpåslag.

Vad avgör om ett livsmedel har ett högt eller lågt glykemiskt index?
Vitt bröd har ett högre GI än grovt bröd på grund av det vita brödets höga halt av vetemjöl. Vetemjöl är rikt på stärkelse, som omvandlas till glukos redan i munnen. Grovt bröd innehåller mindre vetemjöl och mer fibrer, som sänker Gi.

En intressant iakttagelse är hur GI skiljer sig mellan potatis och potatismos, mellan omogen och mogen frukt, och mellan frukt och juice. Potatismos har ett högre GI än kåkt potatis. Anledningen är att enzymerna som bryter ned kolhydraterna i maten lättare kommer åt stärkelsen i potatismos än i kokt potatis. Trots att potatis och potatismos är uppbyggda av exakt samma potatisråvara, är alltså GI-värdet högre för moset. Detsamma gäller frukt och juice.

Enzymerna som bryter ned kolhydraterna kommer lättare åt sockerarterna i juicen än i frukten. Dessutom tar det inte mer än drygt en minut att dricka juicen från, låt säga, tre äpplen, som tar runt 15 minuter i anspråk för att ätas obearbetade. Tiden det tar att äta en given mängd livsmedel är alltså också en faktor som påverkar vilket GIvärde detta livsmedel får.

En tumregel är att ju mer bearbetat ett livsmedel är, desto högre glykemiskt index har det. Potatismos har således ett högre GI än potatis och juice har högre GI än dess korresponderande frukt.

Ytterligare en intressant faktor är att fett sänker ett livsmedels GI. Detta beror på att fett sänker magtömnings- hastigheten. Fördröjningen här resulterar i att matens alla näringsämnen kommer långsammare ut i tunntarmen från magsäcken så att blodsockervärdet höjs mer sansat.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: